Spannmålsallergi

Spannmålsallergi innebär allergi mot ett eller flera sädesslag. I Sverige har vi fyra sädesslag: vete, råg, korn och havre. Allergin kan bryta ut hos barn eller vuxna och du kan vara allergisk mot ett eller flera spannmål. Vanligast är allergi mot vete. Till skillnad mot celiaki kan spannmålsallergi växa bort.

Eftersom symptomen kan vara variera och inte alltid är så tydliga, kan det vara svårt att komma på att det är just spannmål du är allergisk emot. Det gör att inte alla får rätt diagnos och därmed mår sämre än vad de egentligen behöver göra.

När du som är allergisk mot spannmål får i dig spannmål reagerar kroppens immunsystem mot proteinerna (äggviteämnena) i det. Gluten är ett protein vilket finns i störst koncentration i vete. Därför är det vanligast med allergiska reaktioner mot vete, medan allergi mot havre är ovanligt eftersom det inte innehåller gluten. Internationellt räknas både ris och majs som spannmål, men dessa innehåller inte gluten.

Den allergiska reaktionen kan komma omedelbart efter intaget, eller dröja i flera dagar beroende på hur allvarlig allergin är och vilka symptom just du får. Vissa kan reagera på ytterst små mängder medan andra får symptom först när de varit utsatta för sädesslaget i flera dagar. De flesta barn som blir allergiska mot spannmål växer ifrån sin allergi.

Symptom

Symptomen kan visa sig i hela kroppen och ett eller flera symptom kan komma samtidigt och med olika intensitet. Det gör att den allergiska reaktionen kan skilja sig åt från person till person.

De vanligaste symptomen är magbesvär, kräkningar, eksem, utslag, allergisk snuva och astma, men även andra symptom kan förekomma. Man kan få ett eller flera symptom och de kan växla i intensitet. Det gör att det kan vara svårt att komma på att det är just ett eller flera spannmål som orsakar problemen. Vid svår veteallergi har det hänt att vuxna har fått anafylaxi i samband med ansträngning efter intag av vete. Anafylaxi är ett livshotande tillstånd som kräver läkarvård omedelbart.

Det händer att de som dagligen kommer i kontakt med mjöl, till exempel bagare, kan utveckla spannmålsallergi och då bli tvungen att byta yrke.

Diagnos

Diagnosen kan ställas på flera sätt. Ett sätt är att du tillsammans med läkare utesluter alla spannmålsprodukter ur kosten för att sedan testa en liten mängd. Det ska då bli en tydlig skillnad i hur du mår när du tar bort och sedan tillsätter spannmålsprodukter igen.

Det finns även allergitester, som pricktest eller blodprov. Då ska det ge en reaktion när huden eller blodet utsätts för protein från det aktuella sädesslaget. Det är dock inte helt säkert som enda diagnosmetod eftersom alla inte ger utslag på allergitester. Å andra sidan kan vissa gräspollenallergiker ge positivt utslag på spannmål i tester trots att de inte får besvär av det.

Det säkraste sättet är att lyssna på kroppen – mår du dåligt när du får i dig spannmål så ska du undvika det. Klarar du mindre mängder utan att må dåligt kan du hitta din egen nivå för vad som funkar för just dig.

Inte samma som celiaki

Spannmålsallergi är inte samma sak som celiaki, glutenintolerans. Vid celiaki måste du undvika gluten resten av livet, medan spannmålsallergi kan växa bort. Däremot kan kosten ibland se likadan ut. Många som är allergiska mot spannmål kan äta glutenfri kost eftersom det glutenfria mjölet är processat, ”tvättat”, för att få bort proteinerna. En del kan dock reagera på de små mängder protein som finns i glutenfritt mjöl baserat på vetestärkelse och får då även avstå det. För dem gäller det att äta en naturligt glutenfri kost där spannmålet ersätts med till exempel ris, majs, hirs eller bovete (vilket är naturligt glutenfritt trots namnet). Om du är allergisk mot vete måste du även undvika sådant som är baserat på spannmål, till exempel couscous eller bulgur.

Läs mer:

Texten på denna sida ger övergripande information om spannmålsallergi. Den ersätter inte en läkares personliga undersökning och diagnos.