2025-05-04: Forskare vid Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet utvecklar en ny metod som inte bara räknar pollenkorn utan också mäter den verkliga halten allergen i pollenet. På sikt ska det ge mer exakta pollenprognoser som även kan visa varifrån pollenet kommer.
Forskargruppen leds av Nestor González Roldán som tillsammans med masterstudenterna Frida Gustafsson och Selma Softic utvecklar en helt ny metod som ska förbättra pollenövervakningen.
– Traditionellt sett baseras pollenprognoser på antalet pollenkorn per kubikmeter luft och en skala som bygger på studier där allergiker har exponerats för pollen i kontrollerade miljöer. Problemet med denna metod är att pollen i sig inte orsakar allergiska reaktioner – det är de allergener som pollenet bär på som utlöser symtom, säger Nestor González Roldán.
Mäter allergenhalten och jämför med pollenhalten
Allergener är små proteiner på eller inuti pollenkorn som kan utlösa allergiska reaktioner, allt från milda symtom till astmaattacker. Men alla pollenkorn innehåller inte samma mängd allergen utan faktorer som till exempel miljöstress kan påverka mängden allergener. Det innebär att det inte alltid räcker att räkna antalet pollenkorn för att uppskatta allergirisken.
För att lösa detta problem mäter forskarna nu allergenhalten per pollenkorn och jämför resultaten med traditionella pollenräkningar.
– Målet är att utveckla ett allergenicitets-index för pollen, vilket kan göra pollenprognoser mycket mer exakta i framtiden, säger Nestor González.
Samlar in pollen direkt från träden
För att samla in pollenprover har forskarteamet utvecklat ett nytt verktyg – ”Ppollenbustern” som är en modifierad portabel dammsugare, anpassad för att fånga pollen direkt från träden, innan de sprids i luften. Projektet har inletts med alträd, eftersom de är en av de största allergenkällorna i början av pollensäsongen. Framöver kommer studien att utökas till att även omfatta björkar och gräs, som också är stora källor till pollenallergi.
Kan ge bättre prognoser
Utöver att mäta allergenhalten använder forskargruppen en metod som kallas bakåttrajektori-analys, som gör det möjligt att spåra pollen tillbaka till dess ursprung. Genom att kombinera allergenmätningar med trajektori-analys kan forskarna:
- Identifiera kända ”hot spots” för pollenproduktion
- Upptäcka nya områden med hög allergenhalt
- Förbättra pollenprognoser genom att koppla allergenhalter till specifika källor
Under de kommande åren, när mer data samlas in, räknar forskarna med att det nya allergenicitets-indexet kommer att bli ett kraftfullt verktyg för att ge pollenallergiker mer tillförlitliga prognoser än tidigare.
Foto: Masterstudenten Frida Gustafsson visar hur ”pollenbustern” används för att samla in pollenkorn för analys. Foto: Olof Lönnehed
Källa: Göteborgs universitet
Publicerades 2025-05-04