2024-06-12: En av tre som haft pollenallergi när de var barn, har astma som unga vuxna. Det visar en studie inom BAMSE-projektet vid Karolinska institutet. Studien visar också att cirka tre av fyra barn som hade pollenallergi när de var fyra eller åtta år fortfarande hade det vid 24 års ålder.
– Den här forskningen visar att pollenallergi i barndomen i de allra flesta fall inte går över. Man ska inte avvakta och hoppas att besvären växer bort. I stället bör pollenallergi behandlas effektivt och man bör vara uppmärksam efter symtom på astma, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden som är en av finansiärerna av Bamse-projektet.
Tre av fyra har kvar pollenallergin i vuxen ålder
I den aktuella studien ingår 1 137 barn i den så kallade BAMSE-kohorten som rekryterades vid två månaders ålder och har följts upp med avseende på allergiska sjukdomar flera gånger under sin uppväxt, i dagsläget upp till 24 års ålder.
– Våra resultat visar att tre av fyra barn med pollenallergi i förskole- eller skolåldern kommer att ha kvar sin sjukdom upp i vuxen ålder. 30 procent kommer att utveckla astma, säger Marit Westman som är forskare vid Karolinska Institutet.
Graden av remission, det vill säga att symtomen avtar eller till och med försvinner var låg och sågs i huvudsak mellan 16 och 24 år. Enligt studien verkar barndomen fram till tonåren vara den mest aktiva perioden av sjukdomsutvecklingen.
Bland studiedeltagare med pollenallergi var risken att senare utveckla astma tre till fem gånger högre än för deltagare utan pollenallergi. Vidare var andelen med både pollenallergi och astma större bland de unga vuxna än bland barnen, vilket tyder på att allergin i högre grad orsakar astma i tonåren/vuxen ålder jämfört med i barndomen.
Mer forskning behövs
Det är inte alla barn som utvecklar astma eller får svåra symtom av sin pollenallergi med försämrad lungfunktion, men idag finns begränsade möjligheter att förutsäga vilka det är.
– Nu behövs mer forskning för att kunna förutsäga vilka barn som har hög risk att få svårare symtom eller astma. Vi behöver utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar lungfunktion och livskvaliteten för de drabbade, säger Kristina Sparreljung på Hjärt-Lungfonden.
Studien heter Natural course of pollen-induced allergic rhinitis from childhood to adulthood: A 20-year follow up. Författare är Magnus Lindqvist, Katja Biering Leth-Møller, Allan Linneberg, Inger Kull, Anna Bergström, Antonios Georgellis, Magnus P. Borres, Agneta Ekebom, Marianne van Hage, Erik Melén och Marit Westman. Studien publicerades i Allergy i november 2023.
Om BAMSE-projektet
BAMSE-projektet startade 1994 och forskarna har sedan dess följt drygt 4 000 barn födda 1994-1996. Tack vare studien finns nu värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.
Bamse-projektet finansieras av Region Stockholm, Vårdalstiftelsen, Astma- och allergiforskningsfonden, Hjärt-Lungfonden, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Naturvårdsverket, Byggforskningsrådet, Vetenskapsrådet, FORTE (fd FAS), FORMAS samt EU-projektet MeDALL.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Foto: Pixabay
Publicerades 2024-06-12