2018-09-26:Det ser ut som att viss mjölkersättning kan bidra till att barn som är allergiska mot mjölk utvecklar tolerans tidigare. Det skrev professor Magnus Wickman i en debattartikel i tidningen Barnläkaren tidigare i somras. I det följande numret av tidningen fick debattinlägget kritik av ett företag som tillverkar andra mjölkersättningar än den som Magnus Wickman lyfter fram.
Viss mjölkersättning kan bidra till att barn som är allergiska mot mjölk utvecklar tolerans tidigare. Det skriver professor Magnus Wickman i en debattartikel i Svenska barnläkarföreningens medlemstidning Barnläkaren nummer 3 2018. Samtidigt menar han att det ofta saknas tillräcklig kunskap om rönen inom sjukvården.
Magnus Wickman är en av Sveriges främsta inom allergiområdet. Han är överläkare samt barnläkare och specialiserad inom barn- och ungdomsallergologi. Dessutom är han professor vid Karolinska Institutet på institutet för miljömedicin. I många år har Magnus Wickman varit projektledare för Bamse-studien där forskare följt fler än 4000 barn från födelsen upp till 16 år för att undersöka orsaker till astma- och allergiutveckling. Bamse står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, en Epidemiologisk studie.
Jämför tre hydrolysat
I debattartikeln utgår Magnus Wickman ifrån barnen som redan är allergiska. Han jämför tre olika hydrolysat, ersättningar som ges till små barn som är allergiska mot mjölk, och de vetenskapliga underlag som finns kring ersättningarna. Ersättningarna är baserade antingen på vasslehydrolysat eller kaseinhydrolysat. Både vassle och kasein är proteiner i mjölk, men när de används i ersättningar spjälkas de för att inte ge allergiska reaktioner. De tre ersättningarna har även olika tillsatser, troligtvis för att främja gynnsamma bakterier i tarmen.
I genomgången av de tre ersättningarna ser Magnus Wickman att det kan vara en fördel att mjölkallergiska småbarn får kaseinpeptider som mjölkersättning. De flesta som blir allergiska mot komjölk reagerar på proteinet kasein som finns i mjölk. När barnen utvecklar tolerans mot peptiderna utvecklar de även tolerans mot färska mjölkprodukter. Resultaten av studierna gör att Magnus Wickman drar slutsatsen att produkter med probiotikan Lactobacillus rhamnosus (LGG) borde vara förstahandsvalet när ett barn med mjölkallergi ska få en ersättning. Men så ser det inte ut idag, utan det finns flera förstahandsval.
Kritiserar debattartikeln
I nummer 4 av tidningen Barnläkaren bemöttes Magnus Wickmans debattartikel av två företrädare för Nestlé Health Science i Schweiz: Ralf G. Heine MD, som är pediatrisk gastroenterolog, allergolog och Global Medical Director, Pediatric Care och Anette Järvi som är RD, PhD, Global Medical Affairs Manager, Pediatric Care. De menar att underlaget för debattartikeln är för ensidigt och saknar en balanserad presentation av publicerade studier och riktlinjer.
Ralf G. Heine och Anette Järvi påpekar att World Allergy Organization (WAO) rekommenderar probiotika enbart för allergiprevention och bedömer evidensen för användning av probiotika i behandlingen av komjölkallergi hos spädbarn som otillräcklig. I debattartikeln skriver de att innan sådan evidens är tillgänglig är det osannolikt att probiotika kommer att rekommenderas i kliniska riktlinjer för behandlingen av komjölksallergi hos spädbarn.
Bemöter kritiken
I ett svar i samma nummer bemöter Magnus Wickman kritiken. Han skriver att han på eget initativ har gått igenom det vetenskapliga underlaget eftersom han menar att representanter för några av företagen kommit med påståenden som enligt hans tycke är tveksamma. Magnus Wickman skriver att debattartikeln inte ska ses som ett sätt att marknadsföra en produkt utan som ett svar på osaklig marknadsföring. Samtidigt påpekar han att WAO:s rekommendationer gavs ut innan en av studierna som han hänvisar till publicerades.
Läs mer:
- Magnus Wickmans debattartikel i nummer 3/2018, sid 30.
- Ralf G. Heine och Anette Järvis replik på debattartikeln samt Magnus Wickmans svar i nummer 4/2018, sid 30.
Källa: Tidningen Barnläkaren
Foto: IBL
Publicerat 20180926