2022-02-06: Under 2022 delar Hjärt-Lungfonden 333 miljoner kronor till svensk forskning inom hjärta, kärl och lungor. Totalt 223 anslag delar på pengarna som kan delas ut tack vare det senaste årets lyckade insamlingsarbete.
En av forskarna som får anslag är Helena Backman vid Umeå universitet, som studerar långtidsprognosen för olika astmatyper som allergisk och icke-allergisk astma.
– Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma. Vår målsättning är att kombinera stora datamaterial från Norrbotten och västra Sverige för att kunna identifiera och karakterisera kliniskt relevanta så kallade astmafenotyper, samt att utvärdera riskfaktorer och prognos för dessa, säger Helena Backman.
Inger Ekman, som är professor vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, har fått anslag för att studera hur personlig digital vård i hemmet kan användas för personer som lever med lungsjukdomen KOL eller kronisk hjärtsvikt.
– Lungsjukdomen KOL och kronisk hjärtsvikt innebär att många sjuka blir bundna till hemmet. Vår förhoppning är att stöd i hemmet via telefon och en digital plattform ska leda till ökad tilltro till den egna förmågan att känna igen tecken på försämring, Säger Inger Ekman.
Gunnar C Hansson, professor vid Göteborgs universitet, har tilldelats anslag över två år för att öka kunskaperna kring slemlagret i våra luftvägar och se vilka paralleller som går att dra till slemmet i tarmarna.
– Våra lungor hålls normalt rena och fria från inandade partiklar och bakterier, men vid infektioner bildas ett fastsittande slemlager som hos friska personer kan hostas upp, men vid kroniska lungsjukdomar som KOL blir slemlagret och bakterierna kvar i lungorna, säger Gunnar C Hansson.
1,3 miljoner lever med lungsjukdom
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom, till exempel stroke, hjärtinfarkt och plötsligt hjärtstopp och det är fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak. Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, som astma eller KOL.
Sjukdomar i andningsorganen orsakar cirka 7 procent av alla dödsfall i Sverige. Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.
Forskningen ger viktiga framgångar
Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL. Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Här lyfter Hjärt-Lungfonden upp att mer resurser behövs.
– Det är oerhört angeläget att forskningen får fortsätta att rädda liv och ge människor fler friska levnadsår. Vi vill tacka alla givare som fortsätter att bidra till livsavgörande genombrott, säger Kristina Sparreljung som är generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Om Hjärt-Lungfondens forskningsanslag
Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt- Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
Hjärt-Lungfondens forskningsråd, som bedömer och väljer ut forskningsansökningar, består av 24 experter från Sveriges universitet och universitetssjukhus.
Läs mer om förbundets arbete för att stödja forskningen.
Källa och bild på Kristina Sparreljung: Hjärt-Lungfonden
Publicerat: 2022-02-06