2023-01-15: En ny avhandling av Susanne Lundin visar att ungdomar och unga vuxna med atopiskt eksem är underbehandlade och har begränsade kunskaper om sin sjukdom och hur den skall behandlas. Dessutom visar avhandlingen att atopiskt eksem påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten negativt från tonåren upp till vuxen ålder.
Atopiskt eksem, eller atopisk dermatit (AD), visar sig oftast i form av torr hud och kliande utslag, och är en vanlig folksjukdom hos både barn och vuxna.
I december disputerade Susanne Lundin, doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet, med sin avhandling som visar att ungdomar och unga vuxna med AD är underbehandlade, oavsett sjukdomens svårighetsgrad.
Susanne Lundin är specialistsjuksköterska inom barn och ungdom på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och lärare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS).
Hennes avhandling bygger på information från frågeformulär, intervjuer och kliniska undersökningar från den populationsbaserade födelsekohorten BAMSE, samt regionala sjukvårdsregister. BAMSE står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi, och är en studie som sedan 1994 har följt drygt 4000 barn födda 1994–1996 i Stockholmsområdet.
Begränsad kunskap kan påverka livskvaliteten
I avhandlingen visar data från läkemedelsregistret att ungdomar med AD är underbehandlade. Av dem som hade AD vid 16-års ålder, hade endast en av fyra hämtat ut kortison för utvärtes bruk det senaste året.
Intervjuerna med unga vuxna med AD vid 24 års ålder visar att många har en begränsad kunskap om sin sjukdom och dess behandling trots att de levt med den sedan barndomen, och många upplever att de aldrig är helt besvärsfria. Det kan vara en av förklaringarna till att AD har en negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos ungdomar och unga vuxna.
De intervjuade upplever även att vårdpersonal har begränsad kunskap om sjukdomen och dess behandling, vilket enligt dem medför att behandlingen som ordineras inte hjälper. Många tycker också att det är svårt att få kontakt med sjukvården. Registerdata visar att vid 24 års ålder hade endast en av fem med atopisk dermatit haft kontakt med sjukvården på grund av sin sjukdom under de senaste åtta åren. De med svårare AD hade haft kontakt med vården i något större utsträckning.
Egenvårdsförmågan kan ökas
– Det verkar som att ungdomar och unga vuxna med atopisk dermatit är en bortglömd grupp i vården. Genom att öka tillgängligheten, ge optimal behandling med uppföljning och utvärdering som startar redan under tonåren, kan dessa patienter öka sin egenvårdsförmåga. Och på så vis kunna uppnå besvärsfria perioder som är så långa som möjligt för den enskilde individen, säger Susanne Lundin.
Preliminära data visar även att det hos män med AD vid 24 års ålder finns ett samband mellan AD och en ökad risk för kardiovaskulära riskfaktorer såsom övervikt, högt blodtryck och blodfetter. Utöver det verkar tidig debut med bestående AD hos både män och kvinnor vara av betydelse för övervikt.
– Sammantaget visar avhandlingen på att både ungdomar och unga vuxna med atopisk dermatit behöver tillgång till ökat stöd, samt samstämmig och evidensbaserad information från sjukvården för att öka sina kunskaper och sin egenvårdsförmåga, menar Susanne Lundin.
Susanne Lundin disputerade i december 2022 med avhandlingen “Treatment and consequences of atopic dermatitis from childhood to adulthood ”
Läs mer:
Foto av Susanne Lundin: Johan Adelgren, Fotogruppen Sös
Källa: Södersjukhuset Stockholm
Publicerat: 2023-01-15