2008-01-30: Barn som testas för matallergi riskerar att felaktigt diagnostiseras som sojaallergiker, trots att de egentligen är friska. Den slutsatsen dras i en ny avhandling av Eva Östblom på Karolinska Institutets institution vid Södersjukhuset. Därför finns det skäl att ompröva delar av dagens sätt att diagnostisera födoämnesöverkänslighet.
Födoämnesöverkänslighet drabbar ungefär sex procent av alla barn under tre år och är därmed ett av de vanligaste hälsoproblemen hos små barn. Samtidigt är födoämnesöverkänslighet ett komplicerat och relativt outforskat fenomen som i många fall är svårt att diagnostisera korrekt.
Skäl att ompröva diagnostiken
En doktorsavhandling av Eva Östblom, forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, visar nu att det finns skäl att ompröva delar av dagens sätt att diagnostisera födoämnesöverkänslighet. Avhandlingen baseras på BAMSE-studien, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, i vilken man följt drygt 4000 barn upp till nio års ålder.
Bättre diagnosmetoder behövs för soja, jordnöt och vete
I dag antas oftast höga nivåer av så kallade IgE-antikroppar mot ett födoämne vara tecken på allergi, eller på att allergi kan komma att utvecklas. Eva Östbloms studier bekräftar att detta stämmer för mjölk, fisk och ägg. Däremot visar avhandlingen att sambandet inte gäller för soja, och att sambandet är otydligt för vete och jordnöt. Eva Östblom menar därför att metoden för att diagnostisera allergier mot soja, jordnöt och vete behöver därför förbättras.
– Ett positivt allergitest räcker ofta inte för att diagnostisera allergi mot mat, särskilt inte soja, jordnöt och vete. Barn med antikroppar mot de här ämnena riskerar att bli felaktigt diagnostiserade som allergiker och bli rekommenderade specialkost, trots att de egentligen är friska, säger Eva Östblom.
Symptomen kan användas som prognos
Avhandlingen visar också att antalet symtom och förekomsten av antikroppar kan användas som prognostiska faktorer. Barn som endast uppvisar ett enda symtom på mat har en god chans att tillfriskna helt och hållet. Även barn som har symtom på överkänslighet, men låga nivåer av IgE-antikroppar har en god prognos.
Påverkar livskvaliteten
Eva Östblom har även undersökt hur födoämnesöverkänslighet påverkar barns och familjers livskvalitet. Födoämnesöverkänslighet visade sig sänka livskvaliteten och ta upp en stor del av vardagen i många familjer. Extra tydligt var detta för barn med flera olika symtom och/eller symtom från luftvägarna.
Fakta: Begreppet födoämnesöverkänslighet innefattar alla onormala reaktioner mot mat och brukar delas upp i allergier, då reaktionen förmedlas av immunförsvaret, och födoämnesintolerans – då immunförsvaret inte är inblandat. Reaktioner orsakade av mjölk, ägg, jordnöt, eller andra nötter är i särklass vanligast medan reaktioner mot fisk, vete, och soja är betydligt mindre vanligt.
Källa: Karolinska Institutet
Eva Östbloms avhandling heter Symptoms of food hypersensitivity in relation to sensitization to food and health-related quality of life in children
I december 2007 fick Eva Östblom Astma- och Allergifondens stipendiat till minne av Kerstin Hejdenberg för sin forskning om tolkning av allergiprover.
På Karolinska Institutets hemsida kan du läsa mer om Bamse-projektet.
Publicerat 20080130