Allergitester används ofta för att ta reda på vad man är allergisk emot. Men det gäller att den som testar kan tolka resultaten, för ibland kan det ge bättre resultat att singla slant när det gäller födoämnesallergier, menar allergologen Nils E. Eriksson som menar att resultaten alltid bör testas mot verkligheten.
Nils E Eriksson har stor och lång erfarenhet av allergitester och är ett välkänt namn inom allergikretsar. Efter några år som allergolog doktorerade han 1977 inom allergidiagnostik och har sedan dess arbetat som allergolog samtidigt som han har forskat, undervisat och skrivit böcker inom ämnet. Trots att Nils numera är pensionerad är han fortfarande aktiv inom allerginätverk och anlitas bland annat som föreläsare.
Idag finns det en mängd olika allergitester, både vetenskapligt utprövade som används inom sjukvården och mer eller mindre seriösa alternativa metoder.
Är det stor skillnad på testerna som används inom sjukvården idag än när de kom på 1970-talet?
– Faktiskt är det i princip samma tester nu som när jag började, det handlar om att mäta IgE-antikroppar, men de ser annorlunda ut. Då, precis som nu, var det många som trodde att testerna visade verkligheten. Men så ser det inte riktigt ut och det gäller att veta det när man gör ett allergitest. Det viktigaste vi som läkare har är fortfarande anamnesen (sjukdomshistorien). I en del fall behövs provokationer för att vi ska få en bra bild av verkligheten, säger Nils.
Viktigt med rätt diagnos
När man misstänker en svår allergi är det viktigt att få korrekt diagnos eftersom rätt ordination och behandling sparar både lidande och pengar. Det kan hända att någon som blivit testad och fått utslag för hasselnötter får en adrenalinpenna och oroar sig för en livshotande reaktion när det i själva verket är en korsreaktion som ger kliande hals men inte är allvarligare än så. Då är både adrenalinpennan och oron obefogad.
– Är man allergisk mot björkpollen är det vanligt att man korsreagerar med till exempel hasselnötter och äpplen och förr eller senare får problem med det. Symptomen kan i och för sig vara besvärande men är oftast ofarliga. Många som har en korsallergi mellan björk och äpplen kan äta äpplen när de är skalade, mikrade eller tillagade, menar Nils och fortsätter;
– Om man helt litar på positiva utslag av allergitester så finns risken att man invalidiserar sig själv eller sitt barn i onödan genom att man utesluter fler livsmedel än man behöver. Framförallt gäller det när man talar om baslivsmedel, sådant som ingår i den dagliga födan. Man ska alltid kontrollera allergitest mot verkligheten för att se om resultatet stämmer med patientens reaktioner. Ofta handlar allergiverksamhet om att påvisa vad patienten är allergisk mot. Men ibland är det lika viktigt att frikänna, att visa att patienten faktiskt inte är allergisk mot ett ämne som han eller hon har misstänkt.
Kan ge falska utslag
Allergitester kan ge både falskt positiva och falskt negativa utslag beroende på hur testerna är utformade och vad de mäter. Med andra ord kan man dels vara allergisk mot ett ämne där allergitestet inte visar något och dels klara ett ämne som allergitestet ger positiva utslag för, vilket är speciellt vanligt vid korsallergier.
– Man ska förstås inte låta bli att äta ett födoämne som man tål, bara för att allergitestet visar positiva reaktioner. Generellt är det så att ju starkare reaktionen blir i allergitestet, desto större är sannolikheten för att det verkligen är en kliniskt relevant allergi för det man har testat. Men ett vanligt allergitest ger aldrig hundra procent säkert svar om man kan äta det man testar eller inte. För att få ett säkert svar måste man testa i verkligheten. När det gäller livsmedel är det elimination och provokation som gäller. Det innebär att man först tar bort livsmedlet och ser en förbättring och sedan under läkarkontroll provar det och ser en försämring. Men inte ens en provokation kan alltid förutsäga hur man kan reagera i alla situationer i verkligheten, säger Nils.
Behöver inte alltid testa
Just när det gäller födoämnesallergier kan tester i vissa situationer ge sämre resultat än man skulle få genom att singla slant. Med andra ord kan positiva allergitester ibland ha mindre träffsäkerhet än 50 procent, framförallt vid korsallergier. Dessutom kan patienter reagera kraftigt trots svagt resultat eller tvärtom få lätta symtom trots ett starkt utslag.
Det är inte alltid man behöver göra allergitester eller gå till en allergolog för att få sin misstanke bekräftad. Blir man snuvig och trött när det är björkpollensäsong samtidigt som man får problem med till exempel hasselnötter, äpplen eller morötter, som alla är kända för att korsreagera med björkpollen – ja, då är det en björkpollenallergi som ligger i grunden. Har man inte för stora besvär kan man behandla det med receptfria läkemedel som finns på apoteken.
– Men i de fall när man misstänker en allergi och man inte blir bra med egenvård, då bör man träffa en allergolog för att göra en ordentlig utredning för att hitta vad det är som ligger bakom. Om man till exempel funderar på att utesluta mjölk så är det viktigt med en utredning, så att det inte är något annat som ligger bakom och att man utesluter mjölken i onödan.
Utesluter andra orsaker
När man gör en allergiutredning med misstanke om överkänslighet för till exempel mjöl eller mjölk, så gäller det att utesluta andra tillstånd som celiaki eller laktosintolerans.
– Har man celiaki gäller det att man undviker gluten för resten av livet och därför är det viktigt att säkerställa diagnosen ordentligt. Laktosintolerans däremot är inte en egentlig sjukdom utan ett normaltillstånd hos en stor andel av världens vuxna befolkning. Visar det sig att man som vuxen är laktosintolerant behöver man inte utesluta mjölkprodukter på samma sätt som vid mjölkallergi.
Tillsammans med allergologen Ulf Bengtsson har Nils tagit fram ett flödesschema för hur man kan göra allergiutredningar för livsmedel. Schemat finns bland annat publicerat i boken Förrädisk föda : om överkänslighet för mat och dryck (Ulf Bengtsson och Nils E Eriksson, Astra Zeneca, andra upplagan 2003).
Det är alltid viktigt att undvika det man får allvarliga reaktioner av, men får man lindriga besvär som man själv känner att man kan stå ut med, så är det i regel inte farligt att äta det.
– Man kan ta medicin förebyggande i situationer där man misstänker att man kanske ska få i sig något man inte tål, som vid ett restaurangbesök. Genom att till exempel ta antihistaminer före kan man kanske slappna och ha trevligt istället för att spänna sig för att råka få i sig något. Men detta gäller om man får lindriga besvär av det man äter. Om man riskerar få kraftiga reaktioner, då gäller det att vara mycket observant så att man inte alls får i sig något man är allergisk mot, avslutar Nils.
Foto: Mats Alm/Jollymedia
Publicerat 20110820